Astrokonsult Del I

(vad man kan se med blotta ögat)

Under större delen av mänsklighetens historia har stjärnhimlen funnits som en nattlig påminnelse om ett kosmos större än vi själva. Nätternas mörker kunde bara skingras av svaga eldar och lyktor, och stjärnor och stjärnbilder var något påtagligt som alla kunde se och relatera till. I stora delar av världen är det inte längre så. Ökad upplysning har varit både ett bildligt och ett mycket konkret mål för utvecklingen, och nu lever miljarder människor i ständigt upplysta städer.

Denna utveckling är förstås i stort sett av godo, men den betyder att den förr så självklara natthimlen nu har blivit något man får anstränga sig för att få syn på. Vi är omgivna av starka ljuskällor, och det krävs planering för att hitta tillräckligt mörka platser där stjärnorna kan återfå sin lyskraft. En stjärnklar och månfri natthimmel sedd från en plats långt från stadens ljus är för de flesta en omtumlande men sällsynt upplevelse. Himlen är ett förvillande myller av stjärnor och inbjuder kanske mest till filosofiska samtal om människans plats i kosmos.

Här vill jag i stället slå ett slag för en vardagsastronomi som inte kräver någon stor ansträngning. Om man bara skärmar av de gatlyktor och andra lampor som lyser en direkt i ögonen, så kan man åtminstone i mindre städer och samhällen se många av de ljusare stjärnorna. Och ljusare än stjärnorna lyser månen och fem klassiska planeter, vilka hela tiden ändrar sina lägen och ger nya vackra himmelsscenerier. Därför kallar jag min månadsvisa lista på kommande syner just Himlascener. Vill man anstränga sig lite mer får man ta sig längre från storstaden, men här och där finns ännu möjlighet att hitta en mörk himmel. Ett fantastiskt (men skrämmande) hjälpmedel är kartorna på light pollution map. Här kan man i världsskala eller i mer detalj se hur ”ljusföroreningen” breder ut sig. Gul färg betyder att himmelsbakgrunden är ungefär en faktor 4 ljusare än ”före elljuset”, violett en faktor 25 och vitt en faktor 100, så det är inte konstigt att det är svårt att se stjärnorna.

Även kring det ”hopplösa fallet” Stockholm finns det möjligheter enligt denna mer detaljerade karta. I motsats till kartan ovan visar denna bara hur mycket ljus som syns uppåt (från satellitmätningar), men som en första guide till mörkret är den mycket användbar.