Vinterhimmel plus Jupiter

Vi ser ännu några kvällar den fina vinterhimlen, med Orion i söder vid 20-tiden och Jupiter fortfarande ganska högt i sydväst. Den som har fri horisont kan den 11/2 vid 18-tiden se en mycket smal månskära lågt i västsydväst. Den 12/2 omkring 18.30 är skäran lite störrre, och vyn ovanligt dekorativ: månen lågt över horisonten, Jupiter lite högre upp i sydväst och så Orion och vinterhimlen i sydsydost. Månen finns nära Jupiter den 14/2 och 15/2 och står den 16/2 som halv under Plejaderna, se Himlascener. Sedan stör den växande månen alltmer när den rör sig ovanför Orion och förbi Tvillingarna fram till full i Lejonet den 24/2.

I slutet av februari gör Rymdstationen ISS en serie morgonpassager (nu utan Marcus Wandt). Tiderna här är för Värnamo, med detaljer för valfri ort på heavens-above.

dat            kl          h               dat          kl          h
19/2       6.11     16           20/2      5.22      12
21/2       6.10     23           22/2      5.22     19
23/2       6.10     29           24/2      5.21      26
25/2       4.33     22           26/2      5.21      31
25/2       6.09     32
27/2       4.32     27           28/2       5.20     31
27/2       6.08     29
29/2       4.32     29            1/3         5.19     26
29/2       6.07     22
2/3         4.31     26             3/3        5.17     19
4/3         4.30     19             5/3        5.16     12

Från och med 29/2 är månen ur vägen fram till midnatt, så det är fritt fram igen att beundra vinterhimlen. Från södra Sverige kan man se Antares nära månen på morgonen den 3/3, se Himlascener. Den avtagande månskäran är sedan svår att se både på grund av låg deklination och på grund av det Nordiska problemet. Den ogynnsamma ekliptikalutningen gör det också helt omöjligt att se Mars och Venus på morgonhimlen.

ISS med Marcus Wandt

Ännu en vecka kan vi se den vackra vinterhimlen utan störande månsken, och med Jupiter som extra krydda i den lilla Väduren. Den 13/1 kan man eventuellt se en mycket smal månskära i skymningen, men den 14/1 ska man passa på om det är klart. Då står Saturnus nära till höger om den kommande skäran om man tittar i sydväst omkring 17.30. Saturnus går ner allt tidigare, och detta är kanske i praktiken sista titten för säsongen. Månskäran växer för varje kväll, och står som drygt halv  nära till höger om Jupiter den 18/1. Sen är månen mest störande när den mycket iögonenfallande rör sig genom Oxen och Tvillingarna. Fullmånen den 25/1 står i Kräftan, och som avtagande passerar den sen Regulus den 27/1 och Spica den 1/2, se Himlascener för januari resp. februari.

Om Marcus Wandt kommer iväg till ISS den 17/1 som planerat är det extra roligt att vi i slutet av januari från Sverige kan se ISS på kvällstid. Tiderna här är för Värnamo, och man kan få exaktare data för den egna orten från heavens-above.

dat             kl          höjd             dat        kl          höjd
20/1        18.47     23             21/1    17.59       21
22/1        17.11     17             23/1     17.58      27
22/1       18.47      30             23/1    19.33       19
24/1       17.09      24             25/1     17.57      31
24/1       18.45      31             25/1     19.32      19
26/1       17.08     30              27/1     17.55      30
26/1       18.44     28              27/1     19.31      16
28/1       17.06     32              29/1     17.53      25
28/1       18.42     21
30/1       18.41    14              31/1     17.52      18

I början av februari är det åter dags för vinterhimmel utan måne. Man har hela kvällen på sig, från omkring 18.30 då Sirius går upp till 23.30 när Jupiter går ner. Orion står i söder omkring 20.30.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Meteorer, planeter och ISS

Om molnen någon gång lättar har vi till en början några månfria nätter och chans att se den fina vinterhimlen. Kvällarna kring Lucia 12-14/12 kan man se extra många stjärnfall när meteorsvärmen Geminiderna har sitt maxium. Det är bäst att vänta till efter 22, så har vinterstjärnbilderna kommit fram ordentligt, med tvillingarna Castor och Polllux högt i sydost. Gemini är ju latin för Tvillingarna, och svärmens meteorer ser alla ut att komma från en punkt nära Castor. Månen är som sagt ur vägen, men det gäller att också ta sig bort från stadens ljus och hitta ett ställe med lite fri utsikt.

Om man vill se Saturnus får man i stället passa på före klockan 18 när vi ser den ganska lågt i sydsydväst. Jupiter står då i sydost, och går sedan att se nästan fram till klockan 03. Månen blir först synlig den 16/12, passerar förbi Saturnus den 17/12 och Jupiter den 22/12, se Himlascener. På julaftonskvällen syns en stor oval måne mellan Aldebaran och Plejaderna och fullmånen den 26/12 och 27/12 har så stor nordlig deklination att den är synlig dygnet runt från alla orter norr om Östersund.

Venus är fortsatt vacker Morgonstjärna, synlig lågt i sydost efter klockan 06. Då kan man i slutet av månaden också se rymdstationen ISS passera. Tiderna här är för Värnamo, med detaljer för den egna orten på heavens-above.

dat              kl            h                 dat            kl            h
18/12     07.47     21            23/12    05.19     17
22/12     07.44     32            23/12    06.55     31
24/12     06.07     28            25/12    05.19     22
24/12     07.43     30            25/12    06.54     31
26/12     06.05     32            27/12    05.17     23
26/12     07.41     24            27/12    06.52     27
28/12     06.03     30            29/12    05.15     21
28/12     07.39     17            29/12    06.50     21
30/12     06.01     25            31/12     05.14    17
1/1          05.59     17

Efter nyår har vi månfria kvällar igen med en ostörd vinterhimmel. På morgnarna har Venus nått Skorpionen, där också Merkurius har en kort synbarhet (4-10/1) sett från södra Sverige. Merkurius syns lika lågt över horisonten som Antares, men ett stycke längre till vänster, i sydost omkring 07.15. Även månen kommer förbi, se Himlascener.

Planeter och ISS

November är ofta årets sämsta astromånad vädermässigt, och nedanstående känns just nu ganska teoretiskt..

Novembernätterna är långa, och går man ut redan vid 18-tiden kan man ännu se Saturnus nästan i söder och Jupiter i ostsydost. Vid midnatt har Saturnus gått ner, men Jupiter strålar till höger om Orion och vinterhimlen. Klockan 6 på morgonen har även Jupiter gått ner, men vi har i stället en strålande Venus som Morgonstjärna.

Månen är ny den 13/11, men den kommande månskäran blir inte synlig förrän en kort stund den 18/11, redan 30% belyst (det nordiska problemet). Den 20/11 står den som drygt halv nära under Saturnus, och växer sen kväll för kväll medan den rör sig fram mot Jupiter. Den 25/11 är den lite förbi, 97 % belyst, och fullmånen syns ovanför Aldebaran den 27/11. Efter full vandrar månen vidare högt på vinterhimlen. Den 30/11 står den (87% belyst) nära  till höger om Pollux, och kommer ännu närmare fram på morgonen den 1/12. Den 3-4/12 syns den 62% belyst ovanför Regulus, men efter det  är månen igen ur vägen på kvällstid och man kan vid 21.30-tiden  se Orion och vinterhimlen i sydost med Jupiter fortfarande högt i söder.

Det är ett bra år (månmässigt) för meteorsvärmen Leoniderna, men den är inte särskilt aktiv, och man får ha tur för att nätterna kring den 17/11 se några. De tycks komma från en punkt i Lejonet, och syns alltså bäst på morgonsidan med Lejonet en bit upp på himlen. Just dessa morgnar 17/11 och 18/11 passerar också Venus nära förbi stjärnan Porrima (gamma i Jungfrun), så det finns mer än en anledning att gå ut och titta.

Från 21/11 kan man också se rymdstationen ISS passera på kvällarna. Tidtabellen här är för Värnamo, men man kan gå in på heavens-above för att se detaljerna för sin egen ort. Varannan dag ser vi en optimal passage, medan vi varannan dag ser en tidig passage på för ljus himmel, och en senare där ISS kan försvinna in i jordskuggan oväntat tidigt.

dat            tid          h                 dat         tid            h
21/11    18.18     21             22/11   17.31      18
23/11    18.19     29             24/11   17.31      26
25/11    16.43     23             26/11   17.31      31
25/11    18.19     32
27/11    16.43     29             28/11   17.31      31
27/11    18.19     29
29/11    16.43     32             30/11    17.31      26
29/11    18.19     23
1/12       16.42     29                2/12    17.30       19
3/12       16.42     23

När den avtagande månen igen kommer fram till Venus får vi (om vädret är bättre än i oktober) några ovanligt vackra morgnar 9/12 och 10/12, se Himlascener.

 

Månförmörkelse och Venusockultation

Månen är ganska osynlig åtminstone en vecka efter ny (14/10). Det är helt mörkt redan vid 20-tiden, och man kan se vintergatan sträcka sig upp från horisonten i sydväst. Saturnus syns som en ensam stark stjärna i sydsydost medan den strålande Jupiter ännu står ganska lågt i öster. Från och med den 22/10 kan vi sedan se en allt mer belyst måne på kvällarna. Den 24/10 står den nedanför till vänster om Saturnus och den 28/10 är den full till höger om Jupiter. Månens södra rand når precis in i jordens kärnskugga, och mellan 21.34 och 22.53 kan vi se en mycket liten partiell månförmörkelse, se Himlascener. Senare samma natt sker övergången till ”normaltid”, dvs följande kvällar är det mörkt redan före 19.

I slutet av oktober kan vi också på morgnarna se rymdstationen ISS passera.Tidtabellen här är för Värnamo, men som vanligt finns data för valfri ort på heavens-above.

Dat              kl            h                 dat               kl            h
22/10       07.14     21            23/10       06.25      17
24/10       07.13     28            25/10       06.24      30
26/10       07.11     31            27/10        06.22     30
28/10       05.33     27             29/10       05.21     32
28/10       07.10     30
30/10       04.32     29             31/10       05.19      28
30/10       06.08     25
1/11          04.31     25               2/11        05.22      22
1/11          06.06     18
3/11          04.29     18               4/11        05.15      15

Ännu i  början av november dränker den avtagande men fortfarande högst påtagliga månen Orion och vinterhimlen, som annars nu börjar anas i öster. Den 3 november har månen nått fram till Tvillingarna Castor och Pollux, och efter midnatt den 6-7/11 kan vi se den 35% belysta skäran nära till vänster om Regulus, På morgonen den 9 november syns (om vi mot förmodan har klart väder…) den nu 17% belysta månskäran nära ovanför Venus. Om man är uppe före 6 hinner man se Orion i västsydväst och Jupiter lågt i västnordväst, men månen och Venus fortsätter att synas på den allt ljusare himlen. När solen går upp kring 07.30 står Venus mindre än tre måndiametrar nedanför till vänster om månen, och man kan i fältkikare följa hur den efter 10.30 faktiskt ockulteras. Se mer detaljer och tider på Himlascener. Även de följande morgnarna är ovanliga och spännande: Den 10/11 syns månen plus stjärnan Porrima (gamma i Jungfrun) nedanför till vänster om Venus, och den 11/11 står en mycket smal månskära ovanför Spica. Titta lågt i ostsydost före klockan 6.

Efter den 7/11 är kvällarna är mörka igen, men man får vara ute före klockan 21 för att hinna se Saturnus. Jupiter var i opposition den 2/11 och är nu som allra ljusstarkast. Efter 22 ser vi den högt på himlen i sydsydost, med Orion och vinterhimlen på väg upp nedanför till vänster.

Merkurius och ISS

Ungefär en vecka till är kvällshimlen ostörd av månen, så att man fram till och med 21/9 kan titta på en fin vintergata när det blivit mörkt efter klockan 21. Saturnus syns i sydsydost och Jupiter lågt i ostnordost, båda ganska ensamma i fält med bara svaga stjärnor. Den 15-19/9 kan man i fältikare se hur Jupiter åter passerar nära sigma i Väduren, se Himlascener. (Snopet nog glömde jag i förra Aktuellt att poängtera den tätare passagen i augusti, som jag sen sjäv råkade upptäcka den 22/8).

I nästan två veckor kan vi nu också se en serie kvällspassager av rymdstationen ISS. Förutsägelserna här är för Värnamo, med lokala data som vanligt  tillgängliga från heavens-above.

dat           kl             h             dat            kl          h
16/9      21.39     18          17/9      20.53     21
18/9      21.41     25          19/9      20.54     28
20/9      20.07     25          21/9      20.55     32
20/9      21.42     26
22/9      20.08     31          23/9      20.56     30
22/9      21.43     23
24/9      20.09     31          25/9      20.57     23
24/9      21.44     17
26/9      20.10     27          27/9      20.58     16
28/9      20.10     20          29/9      19.23     24
30/9      20.11     12           1/10      19.23     16

Den ljusstarka ISS är en fascinerande syn, som bara är trevlig att titta på. (Däremot är det numera frustrerande gott om svagare satelliter som ger fula spår när man vill ta vidvinkelbilder av stjärnhimlen.)

Tidigt på morgonen under andra halvan av september har vi årets andra chans att se Merkurius. Omkring 05.30 strålar Venus i öster, och längre ner åt vänster ser vi stjärnan Regulus i Lejonet. Mellan omkring 17/9 och 1/10 kan vi sedan se  Merkurius som en ljus stjärna ytterligare nedanför till vänster om Regulus. Mot slutet av perioden kan man vänta till närmare klockan 06.00.

Efter 21/9 blir månen alltmer framträdande. Den passerar Saturnus 26-27/9, är full den 29/9 och bildar ett fint par med Jupiter den 1/10. Tack vare hög deklination går den avtagande halvmånen upp redan vid 22-tiden den 6/10, men från 8/10 har man mörk himmel fram till midnatt och kan åter titta på vintergatan.

På morgonhimlen närmar sig Venus till Regulus, som den passerar under och förbi den 7-11/10. Morgnarna 10-12/10 är extra trevliga, med även den avtagande månskäran i närheten, se Himlascener.

 

Vintergata, planeter och ISS

Efter nymånen den 16/8 dröjer det länge innan man kan se en måne på kvällshimlen (Nordiska problemet), och det är fritt fram för vintergatsstudier när det blivit mörkt efter klockan 23. Den tidiga hösten är för svensk del den bästa tiden att se vintergatans ljusa sydliga delar och fortsättningen upp genom Örnen och Svanen. Saturnus är nära sin opposition (27/8), och syns i sydost som en ljus stjärna bland många svaga  i Vattumannen. Jupiter kommer till sin opposition först den 2 november, men kan vid 23-tiden ses lågt i ostnordost. Den lyser femton gånger starkare än Saturnus, och dominerar helt sin omgivning i Väduren. Den 26/8 kan man från södra Sverige börja se en oval måne lågt i Skytten (helt osynlig norr om Sundsvall), som de följande kvällarna allt mer definitivt dränker vintergatan. Fullmånen den 30/8 står så nära under Saturnus att man kan behöva fältkikare för att se planeten. Den 4-5/9 har den avtagande månen nått Jupiter, och de bildar ett sevärt par.

I månadsskiftet augusti/september gör rymdstationen ISS en serie morgonpassager enligt följande tidtabell för Värnamo. Exaktare detaljer för den egna orten finner man på heavens-above. I början av september börjar också Venus synas som morgonstjärna i öster efter 04.30, och under några av ISS-passagerna kan man samtidigt se månen och tre planeter.

dat              kl        höjd         dat           kl          höjd
27/8      04.53      16          28/8       04.05      12
29/8      04.53      23          30/8       04.05      19
31/8      04.53      30           1/9         04.05      26
2/9         03.19      19           3/9         04.06       31
2/9         04.54      32
4/9         03.19      21           5/9          04.06      31
4/9         04.54      29
6/9         04.54      22           7/9          04.07       22
8/9         04.54      14

Månen är halv avtagande i Oxen den 6-7/9, och efter den 10/9 stör den inte längre nya vintergatsstudier på kvällstid. Tidiga morgnar (04.30) strålar Venus i öster, och den 11-13/9 kan man se vackra avtagande månskäror, se Himlascener.

 

Stjärnor igen

Nu börjar den spännande tiden när även de svagare stjärnorna återvänder, olika snabbt beroende på hur långt norrut man befinner sig. I Skåne kan man räkna med 1 augusti, i Stockholm kanske Perseiddatumet 12/8, medan man i Kiruna måste vänta till början av september innan man ser rimligt många stjärnor på nätterna. Från södra Sverige är det nu man ska spana efter vintergatan, och från den 10/8 är förhållandena idealiska. Kring midnatt ser vi vintergatans ljusaste delar nere i sydväst, och sedan bandet uppåt genom Örnen och Svanen. Månen är ur vägen också för Perseidmeteorernas maximum natten 12-13/8, och den som är ute minst en halvtimme på en mörk plats bör kunna se flera stycken.

Innan höstmörkret får man nöja sig med ett par planeter. Saturnus börjar sakta närma sig sin opposition (30/8), och syns som en ensam ljusprick lågt i sydost medan himlen ännu är ljus. Den står i Vattumannens stjärnbild, i ett område utan ljusstarka stjärnor. Jupiter går inte upp förrän efter midnatt, men är sedan den dominerande himlakroppen i öster på morgonhimlen. Den tilltagande månen (efter ny den 17/7) är svår att se på grund av eliptikans höstlutning, men fullmånen den1-2/8 går att se även från norra Norrland. Den 3-4/8 passerar månen förb Saturnus, och den 7-8/8 förbi Jupiter, se Himlascener. En extra smal och vacker avtagande månskära syns den 14/8, se igen Himlascener.

Sommar med planeter och ISS

Sommarsolståndet infaller på eftermiddagen den 21 juni, och i skymningen kan vi se en fin månskära nära Venus. Om man tittar med fältkikare kan man kanske även se en svag Mars lika långt till vänster om Venus som månen är ovanför till höger. Också nästa kväll kan man försöka hitta Mars och Venus, nu nedanför till höger om månen, men sedan blir det allt svårare. På kvällarna får vi nöja oss med några ljusstarka stjärnor plus månen som förstås växer från kväll till kväll. Den mest belysta fulllmånen inträffar nära middagstid den 3/7, så både natten innan och natten efter se den helt full ut. Denna fullmåne har dock så sydlig deklination att den även när den står som högst i söder är osynlig norr om Sundsvall.

Så småningom kan man från sydligaste Sverige börja titta efter Jupiter och Saturnus, men då på morgonhimlen efter midnatt. Den 7/7 vid 01-tiden står Saturnus ovanför till vänster om en stor oval måne i sydost. Den 12/7 omkring 01.30 syns en strålande Jupiter nära nedanför till höger om en tjock månskära lågt i ostnordost, med Saturnus högre upp i sydost, se Himlascener.  Efter ny den 17/7 är månen på grund av ekliptikalutningen fortsatt osynlig på kvällarna minst tio dagar tlll.

Rymdstationen ISS har däremot en lång synlighetsperiod i början av juli. Passagetiderna är som vanligt för Värnamo, med data för den egna orten på heavens-above. Även om himmelsbakgrunden är ljus kan man några nätter i mitten av månaden på drygt tre timmar se tre successiva passager av ISS, medan den alltså går två varv runt jorden!

dat                    kl                 h                     dat                    kl               h
4-5/7            03.15         28                  5-6/7              02.26         24
6-7/7            01.38          20                 7-8/7              02.25         30
6-7/7            03.14          31
8-9/7            01.36          27                9-10/7           00.47          23
8-9/7            03.12          30                9-10/7           02.23          32
10-11/7       01.34         31               11-12/7         (23.09        15)
10-11/7       03.10         25                11-12/7          02.21        28
12-13/7      23.56          26                13-14/7          23.07        22
12-13/7      01.32          31                13-14/7          00.43        32
12-13/7      03.08          18                13-14/7          02.19        22
14-15/7      23.54          31                15-16/7          23.05        29
14-15/7      01.30          26                15-16/7          00.41        29
16-17/7      23.52          31                17-18/7          23.03        32
16-17/7      01.28          19                17-18/7          00.39        23
18-19/7      23.50          26                19-20/7          23.01        30
20-21/7      23.48          20                 21-22/7         22.58        24

 

 

 

 

Försommar

Himlen är för ljus för svagare stjärnor, men vi kan ännu se Venus och följa månens växlande utseende. Kring midnatt den 23-24/5 syns en fin månskära ovanför till vänster om den strålande Venus. Nästa kväll står månen rakt ovanför den mycket ljussvagare Mars. Ovanför Venus kan man ana Tvillingarna Castor och Pollux, och Mars lyser inte starkare än Castor. Från norra Norrland syns bara Venus och månen. Månen växer och rör sig framåt längs ekliptikan. Den 27-28/5 är den halv under Lejonet, och den 3-4/6 är det fullmåne lågt i Skorpionen. Från södra Sverige kan man med fältkikare försöka urskilja Antares nära under fullmånen, se Himlascener. Sedan är månen ganska osynlig, men från södra Sverige ser vi Venus lågt över horisonten i nordväst åtminstone fram till mitten av månaden. Med fältikare kan man också till vänster om Venus försöka se den 250 gånger svagare Mars. Venus närmar sig sakta, men når aldrig närmare än omkring 4 grader i månadsskiftet juni/juli. (Då är de dock i praktiken osynliga även från södra Sverige.) Omkring 23.30 den 21/6 är nymånen tillbaka ovanför till höger om Venus och den 22/6 finns den ovanför till vänster om en svårsynlig Mars. Dessa kvällar är det alltså läge för att (från södra Sverige) spana med fältkikare, lågt över horisonten i västnordväst.

Från södra Sverige kan man se ISS passera lågt och på ljus himmel den 23/5 omkring 23.40 och den 24/5 omkring 22.50, men den är sedan osynlig fram till början av juli. Se heavens-above för detaljer.