Vintergata med planeter

Tidigt på kvällarna kan man från södra Sverige ännu se Jupiter som en ljusstark stjärna lågt vid horisonten i sydväst. Längre till vänster har vi också Saturnus, även den ganska ensam. Det fina nu sista veckan i augusti och några dagar in i september är att månen är ur vägen, så att man kan se vintergatan. Vid 23-tiden är det säkert mörkt, men det gäller förstås också att hitta en plats långt från stadens ljus, och helst med fri horisont mot söder. Där ser man (till höger om Saturnus) vintergatans ljusaste delar nere i Skytten och kan följa det oregelbundna bandet uppåt genom Örnen och Svanen. Det är mörka stoftmoln som skymmer bort avlägsna stjärnor, och gör det svårt att studera vintergatans centrala delar. Astronomiskt sett är det nymåne redan 30 augusti, men så här på hösten hinner månen bli nästan halv innan man den 5/9 eller 6/9 ser den i närheten av Jupiter. Den 8/9 når den Saturnus i Skytten, och rör sig sedan vidare mot Stanbocken. Månen är full i Vattumannen den 13/9 och 14/9, och börjar sedan avta. Den 20/9 man se den nära Aldebaran. Se Himlascener.

På tidiga morgnar kan man se vinterhimlen och Orion, och också några passager av rymdstationen ISS. Tidtabellen är för Värnamo, men man kan alltid hitta lokala förutsägelser på heavens-above.

dat      kl     höjd      dat     kl    höjd
4/9    04.49   24     5/9   04.00   20
6/9    04.47   30     7/9   03.59   27
.                               7/9   05.35   30
8/9    04.46   32      9/9  03.58   29
.                                9/9  05.33   24
10/9  04.45   28    11/9  03.57   24
12/9  04.43   21