Innehåll
Astrokonsult
Aktuellt!
Blogg
Himlascener
Praktik
Teori
avstånd
tid
banrörelse
Forntidsastronomi
Frågor och svar
(anti)Astrologi
Astronomiska tidsmått

Dygn, månad, år

Fram till rätt nyligen var våra tidsmått astronomiskt definierade, och stor möda har lagts ner på att jämka ihop år, månad och dygn, som ju egentligen är tre helt oberoende storheter av godtycklig storlek. Tiden bestämdes fundamentalt genom meridianobservationer av sol och stjärnor, dvs genom jordens rotation kring sin axel. I början av 1900-talet insåg man att jorden inte roterar helt regelbundet, och övergick en tid till att använda jordens mer regelbundna kretslopp kring solen som tidsnormal. Numera ges tiden av atomur med många storleksordningar bättre precision, och vi har insett att rum och tid är relativistiskt sammanvävda enligt Einsteins teorier. De astronomiska tidsmåtten kommer vi dock aldrig ifrån, och det är bra att känna till några definitioner.

 

Lite slarvigt säger vi att jorden snurrar ett varv på 24 timmar, men i förhållande till en fast riktning ("i förhållande till stjärnorna") är (stjärn-)dygnet egentligen 3 minuter och 56 sekunder kortare. Eftersom jorden rör sig 1/365 varv framåt i sin årliga bana varje dygn måste den snurra 1/365 varv extra innan solen åter står i söder, och det är denna lite längre omloppstid i förhållande till solen (medelsoldygnet) som är 24 timmar.  

 

Det finns på samma sätt (minst) två olika månadslängder.  I förhållande till stjärnorna är en genomsnittlig (siderisk) månad 27,32 dygn. Ser vi månen nära en viss stjärna tar det drygt 27 dygn tills den befinner sig vid samma stjärna nästa gång. Tiden mellan två ny- (eller full-)månar är emellertid längre, och det är denna period på 29,53 dygn som vi normalt kallar för en (synodisk) månad. Orsaken är densamma som för dygnet, månen måste gå 1/12 varv extra innan den når samma fas relativt solen, eftersom det går ungefär 12 månader på ett år.

 

Inte heller finns det bara ett år. I förhållande till en fast riktning är året 365,2564 dygn, men i förhållande till årstiderna 365,2422 dygn. Här är orsaken mer komplicerad, det är jordaxeln som på 26000 år beskriver en konformig rörelse så att vårdagjämningen infaller lite "för tidigt" varje år.  Vi vill ha ett kalenderår som stämmer med årstiderna, och får trixa med skottår för att i genomsnitt få det rätt. Med 97 skottår på 400 år har vår nuvarande (gregorianska) kalender ett kalenderår på 365 97/400 (=365,2425) dygn, som i snitt bara är ca en halv minut för långt.

 

Samma grundmodell med rotation i förhållande till stjärnorna samtidigt med banrörelse runt solen, vilket ger en skillnad mellan siderisk och synodisk månad liksom mellan stjärndygn och soldygn.
Senast uppdaterad
2017-06-03 14:56